Så påverkar du din inställning till pandemin

Krönikor
PUBLICERAD:
Carin Hansdotter Bladh
Vi är mätta på det, vi är trötta på det, vi vill bli av med det. Jag behöver troligen inte ens förklara vad jag syftar på.

En hel värld hålls i schack av något som är så litet att vi inte kan se det med blotta ögat. Det som kallas covid-19. Bara det, det minimala, stämmer till eftertanke om våra liv, vår tid på jorden – våra livsstilar och vanor.

Det är just där i steget in på vanor som jag tänkte cirkla i dagens krönika. Våra hjärnor gillar vanor. Varför? Jo, för att det passar hjärnans design – vad den har för uppgift åt oss – eller låt mig ändra tempus så det passar bättre in i vår tid. Vad den HADE för uppgift, när vi befann oss på savannen och det var ont om mat. Hjärnan skulle då spara energi så att vi överlevde och kunde föröka oss. Japp, den biten har vi fixat. Vi är ganska många nu som, om länderna har råd, ska vaccineras mot covid-19.

Hur påverkar en pandemi våra vanor? Hur påverkar det dina vanor? Många av oss har ett liv med arbete, kollegor, vänner, fritid, umgänge, semester och utlandsresor. Hur ser det ut idag? Vad har det där lilla osynliga påverkat som i sin tur påverkar dina vanor idag?

I nästan varje coachmöte som jag har nu för tiden så kommer lite prat om pandemin upp. Jag tänkte dela med mig av den smarta inställning som flera av mina kunder funnit och arbetar med. Här finns ett aktivt val, när det gäller inställning till situationen.

Under pandemin har vanor helt kastats om. Hjärnan får jobba på högvarv när vi anpassar oss efter en ny verklighet och vardag.
Foto: Alastair Grant

En rejäl hjälp på vägen är att bli medveten om hur din hjärna fungerar. Vanor handlar om processer som går automatiskt för att det ska spara energi åt oss. Alltså, situationen i en pandemi tar energi av oss. Det sker mer eller mindre medvetet. Även om vi börjar vänja oss vid avstånd, munskydd, handtvätt så är våra livssituationer allt annat än ”som vanligt”.

Låt oss ta två, tre rejäla steg bakåt – med all respekt – och se att för varje person som läser det här så ser det olika ut. Någon kanske har arbetat nära sjukdomen, drabbats av sjukdomen, anhöriga, dödsfall, förlorat inkomst, arbete, försörjning, framtidstro, hopp… Det är ofattbart stora konsekvenser som en pandemi för med sig och det drabbar lika orättvist som livet självt – skoningslöst.

När vi står där på håll och ”bryter ner” den egna situationen, den som bara du känner till – så beror det på hur ditt nuläge ser ut hur du bäst ska orka förhålla dig till det faktum vi står inför jorden runt. Om du orkar fokusera på de möjligheter som finns till utveckling, lärande, förmåga att mentalt härda dig, stå ut, hantera tuffa känslor som sorg, smärta, saknad och att inte få allt det där som du brukar få – då har du större chanser att gå stärkt genom krisen. Det finns inga garantier, det har vi lärt oss.

Så hur gör man till exempel i en arbetsgemenskap? Jo, att på ett tryggt och medvetet sätt – skapa förutsättningar för medarbetare att ”skrapa lite på den formella ytan” och få chans att prata om, skriva ner, de sju sakerna som jag nämnde inledningsvis. Det som, för bara drygt ett år sedan, var så lätt att ta för givet att ha tillgång till: arbete, kollegor, vänner, fritid, umgänge, semester och utlandsresor. Fundera över: Vad är det som jag verkligen saknar? Vad fattas mig? Vad längtar jag efter?

De som har förmågan att skapa nya vanor, göra och tänka nytt på ett strukturerat, tryggt vis har hittat möjligheterna! Det är som att samla in guldkorn från ett virus som vi alla kommit att avsky!

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.