• idag
    26 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    27 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    28 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    29 nov
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    30 nov
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Medicin mot psykisk ohälsa

Krönikor
PUBLICERAD:
Helena Rimfjäll Wiktelius

Du kan från och med idag göra stor skillnad och sänka den eskalerande psykiska ohälsan. Börja berömma människor runt omkring dig med positiva kommentarer som rör deras egenskaper. Säg något positivt om den de är som människa.

Vi är idag mer än någonsin världsbäst på att kommentera andras beteenden, det de gör, det någon presterar. Om du som läser detta jobbar med barn, ungdomar eller vuxna eller känner någon som gör det så påminn dig själv och andra varje dag om detta.

Avsaknaden av en komplimang för den man är i unga år ger djupa sår långt upp i vuxen ålder. Att gå till skolan varje dag och få skäll för att man pratar utan att räcka upp handen, kommer två minuter sent in från rasten och inte äter upp all skolmat man tagit till sig är något som händer många unga varje dag, och är det verkligen en så big deal? Tur är väl att samma elev fick godkänt betyg på engelskaläxan den dagen i alla fall.

Jag minns min skoltid som extremt utmanande men det är ingenting mot den sorg jag känner när jag tänker tillbaka och då inser att jag inte kan minns en enda positiv kommentar från lärarna eller kompisarna som rör mina egenskaper. Inget positivt sades om den person jag var.

Jag presterade bra i skolan, var grym i all idrott, men gick trots detta hela grundskolan och funderade på varför jag inte var som alla andra, fick mer skäll än beröm och hur jag var tvungen att ändra på mig som människa för att bli omtyckt. Jag har dock ett svagt minne av en kille i mellanstadiet som sa att jag var den charmigaste tjej han träffat. Den kommentaren påminner jag mig om emellanåt. Var jag en bättre människa och kompis? Gav jag andra uppskattande kommentarer om deras egenskaper? Nej, fy så skämmigt.

Jag, precis som de flesta andra, hade fastnat i att kommentera det andra gjorde, gav hejarop till andras prestationer. Idag vet jag bättre. Idag visar jag både unga som vuxna oftare uppskattning för den de är och deras egenskaper. Men jag måste påminna mig om vikten av att göra det då det är lätt att dras med i prestationshetsen.

Låt oss påminna varandra om hur fantastiska egenskaper vi var och en besitter. Låt oss en gång för alla på allvar bidra till att boosta människor med uppskattning för den de är. Jag är helt övertygad om att detta är en riktigt bra medicin mot psykisk ohälsa.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.