• idag
    10 juli
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    11 juli
    18°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      2.4 mm
  • söndag
    12 juli
    19°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    13 juli
    20°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    14 juli
    21°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Labbdiamanter ska trotsa coronaoro

Ekonomi
PUBLICERAD:
Bolaget Akinds vd Anna Wallander med en av de diamantringar som bolaget nu lanserar. Till skillnad från vanliga diamanter har de här framställts i ett laboratorium och ska därför vara betydligt mera klimatvänliga.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Försäljningen av diamanter spås sjunka globalt under krisen. Men ett svenskt bolag vill gå mot strömmen.
Lösningen – en billigare variant som kom att slå igenom under finanskrisen.

Coronapandemin har fått konsekvenser för all form av konsumtion, lyxkonsumtion i synnerhet.

I en nyligen publicerad rapport bedömer kreditvärderingsföretaget Moody's att intäkterna från den globala diamantförsäljningen kommer att minska med 30–40 procent under 2020 när efterfrågan dämpas betänkligt.

Ny kollektion

Det är de krassa förutsättningarna för Anna Wallander när hennes Stockholmsbaserade företag Akind nu har släppt en ny smyckeskollektion med diamantringar.

– Jag vill göra något nytt och har haft extremt svårt för slit och släng. Folk kan lägga 1 000-3 000 kronor på väskor eller kläder men det här är saker som håller för evigt, säger hon.

Framför henne på bordet i det lilla kontoret ligger en rad olika ringar med diamanter i olika storlekar och prisklasser men med en stor skillnad mot merparten som finns på marknaden – de här är framställda i laboratorium och inte framgrävda. Guldet är återvunnet och hela affärsidén bygger på klimatneutralitet.

– Det har varit extremt ifrågasatt. Den traditionella branschen ser det här som ett hot, säger Anna Wallander och syftar då på att de labbodlade diamanterna är billigare att producera och att man därmed kan sänka priserna.

Återvunnet guld och laboratorieodlade diamanter är företaget Akinds affärsidé.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Skådis bakom satsningen

Tekniken kring labbutvecklade diamanter som faktiskt ska kunna användas som smycken och inte bara i andra sammanhang tog fart under finanskrisen då branschen tvingade ompröva sig själv. Sedan ett år tillbaka driver hon nu sitt företag där ädelstenarna köps in från ett Kalifornienbaserat bolag med bland annat skådespelaren Leonardo DiCaprio som investerare.

Hur pass bekymrad är du för marknaden med tanke på coronasituationen?

– Jag tror inte smyckesbranschen kommer att dö ut. Smycken har människor burit i tusentals år och det är något väldigt personligt.

Syntetiska diamanter är som sagt ifrågasatta och Carolina Tüür, ordförande för Sveriges Gemmologiska Riksförening och som medverkat i SVT:s Antikrundan som expert och värderare, poängterar att det handlar om något helt annat än en naturlig diamant.

– En naturlig diamant är något som är tillverkat i jorden och det finns aspekten med att det är flera miljarder år gammalt och väldigt sällsynt. En syntetisk diamant är en konstgjord produkt gjord för att efterlikna en naturlig diamant. Den tillverkas på ett par veckor i ett laboratorium och kan beställas utifrån önskemål.

Carolina Tüür driver även ett eget företag som bland annat sysslar med värdering. Just kring syntetiska diamanter finns där en utmaning, menar hon:

– En naturlig diamant kan vara utvunnen under 1850-talet och fortfarande vara i bruk. På en andrahandsmarknad är det svårt med en syntetisk diamant. Ringer du runt till auktionsfirmor tror jag alla säger att just syntetiska tar vi inte emot och får jag in en syntetisk diamant kan jag inte värdera den. Prisbilden fluktuerar mycket.

Hur ska då en konsument resonera?

– Man ska veta vad man köper. De som aktivt väljer att köpa en syntetisk diamant tänker kanske att man gör ett miljömedvetet val men då ska man också veta att det är en konstgjord produkt som inte är en ädelsten och som inte har ett andrahandsvärde på samma sätt som en naturlig diamant.

Tobias Österberg

Fakta: Syntetiska diamanter

TT

Redan under slutet av 1800-talet försökte man framställa så kallade syntetiska diamanter och på 40- och 50-talet drevs forskning här i Sverige, genom bland annat Asea. Det var dock under finanskrisen 2008–09 som utvecklingen tog ett sådant steg framåt att diamanterna höll kvalitén när det gäller klarhet.

Så kallade industridiamanter används annars i bland annat slipskivor och tandläkarborrar.

Så här jobbar Värmlands Affärer med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.