• idag
    4 apr
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    5 apr
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    6 apr
    12°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    7 apr
    13°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    8 apr
    12°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Göra klappar själv eller driva på tillväxten?

Ekonomi
PUBLICERAD:
Presentkort fyller tomtesäcken dåligt...
Foto: Christine Olsson/TT
Det är inte utan att man blir lite kluven inför tanken på eventuella julklappsinköp. Ska man avstå helt och istället satsa på sociala aktiviteter som sällskapsspel och dans kring granen på julaftonskvällen eller blir den yngre generationen alltför besviken om det inte finns något i julklappssäcken eller under granen?

Och ska man överhuvudtaget ha gran förresten? Ska den i så fall vara av plast eller nyhuggen från skogen? Vad är klimatmässigt bäst?

Och varifrån kommer granen om jag inte själv har förmånen att hugga den på egen eller släktingars domäner? Är det ok att den kommer från Lettland?

Valen inför julen är många och vi slits mellan kraven att det skall bli den där mysiga traditionella julen med alla tillbehör, samtidigt som många av oss skulle vilja förenkla julfirandet och undvika att ryckas med i den hysteri det gärna blir allt närmare julen vi kommer.

Driva på tillväxten?

Ska man shoppa för att driva på den så beryktade tillväxten eller bidra till minskad konsumtion genom att handla klapparna, om det nu ska vara sådana, på Blocket, Tradera eller någon lokal loppis?

Den som verkligen vill vara personlig och har tid gör sina klappar själv. Men vem har tid med det?

Känner jag mig själv rätt är det tyvärr lätt att falla för trycket och trots goda intentioner fylla julklappssäcken med både det ena och det andra. I år kan jag redan nu avslöja att det blir några andrahandsfynd och en del hemmagjorda presentkort. Man får ju föregå med gott exempel.

Att ge en upplevelse, där man gärna kan se till att man själv får följa med, ligger i tiden, men det fyller onekligen säcken dåligt.

Vis av skadan, egen och andras, ger en konsumentrådgivare sällan bort köpta presentkort. Ett presentkort gäller den tid som står på kortet eller de instruktioner som följer med. Med andra ord kan ett presentkort gälla i så väl tre månader som flera år.

Kan gälla tio år

Står det inget alls om giltighetstid gäller det i tio år. Under förutsättning att det företag eller verksamhet som utfärdat presentkortet finns kvar förstås. Har butiken bytt ägare, upphört, gått i konkurs, om du förlorar presentkortet, eller, ve och fasa, glömmer att använda det, är presentkortet förlorat. Så se till att använda ett presentkort så snart du kan, det är så snopet att upptäcka att det inte går att nyttja längre.

För några år sedan kom ett par till konsumentrådgivningen med ett presentkort på gamla badhuset i Karlstad. Ingen angiven giltighetstid och det hade gått 9 år och 11 månader sedan det utfärdats. Ny verksamhet och den aktuella tjänsten som kortet avsåg fanns förstås inte kvar, men i samråd med nya badhuset fixade vi en lösning och kunderna blev nöjda. Fast det var på det berömda håret.

Sensmoral av detta, använd era eventuella presentkort utan dröjsmål. God jul!

Fotnot: Elisabeth Eklo är konsumentvägledare i Karlstad och krönikör i Arbete & Ekonomi.

Denna artikel publicerades först på www.nwt.se
Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.